Christin

Det var nästan direkt på jobb igen när man kom hem, lite svårt att på en vecka varva ner och släppa jobb, vilket inte går på så kort tid, men enklare att komma tillbaka till det med... vet inte hur positivt det är det heller, men så kan det vara. Har lärt mig att jag aldrig mer ska jobba en hel sommar när man pluggat i ett år före det. Jag blir bara irriterad så mycket lättare och inte så jätterolig att umgås med om jag inte får ha lite ledigt och se ngt annat än jobbets väggar.

Fick häromdagen släppa in favoriten som gör utropen på centrat. När folk har tappat bort varandra eller behöver hjälp med något el dylikt hjälper bland annat denna damen till. Några klassiker är "Namn" står och väntar på dig vid MackDånalds", eller "var vänlig och gå tillbaka till Bild-a-bär" (Build-a-bear). Engelska var uppenbarligen inte hennes huvudämne i skolan. Men det är lika roligt varje gång hon säger något på engelska eller gör svenengelska av det.

570 miljarder människor är gravida på jobb, det är helt otroligt, de flesta är i min ålder!!! Ytterligare en fick jag reda på förra veckan. Och var befinner man sig själv i livet? Ja inte nära de tre V:na i alla fall! Ingen man, ingen vovve (vilket ändå aldrig kommer att hända) och ingen Volvo (kommer jag aldrig köpa heller).
När tusan tar det slut? Återigen undrar jag när jag kommer göra en jungfru Maria födsel och nedkomma med ett barn utan pappa. Med tanke på alla gravidhormoner är det konstigt att brösten inte börjat växa och en bula på magen börjat komma. Och varför är det alla dem trevliga, med några få undantag, som är gravida och ska försvinna hur länge som helst?

Det är bara att vara glad för det lilla och äntligen hoppas på att vikariaten blir fastställda så att man vet var man ska vara. Lite ordning och reda på torpet tack.